GI, here I come! (Nu dj-ar!!)

Idag träffade jag min rara pluggarkompis. Så trevligt! Jag visste ju att hon gått ner en hel del. Men inte så mycket och så lätt. Hon har kört GI, så det var klart att jag intervjuade henne en del... Och nu är jag såld! GI here I come! Och då kan jag ändå äta ost och vin ikväll med gott samvete. Inte så dumt!

Började på en gång, så så här blev min kvällsmat:

Kram Mig

Tusen ursäkter...?

Jag lovade ju mig själv. Ändå har alldeles för lite hänt.

Till exempel? Ja, i fredags var det kompisparty för sonen. Korvgrillning till kvällsmat. Ja då tog jag ju också korv. Fyra stycken... Sen var jag ju lite mer sugen senare, så ost och vin tillsammans med grannarna var inte helt fel.

Lördag? Ja då var vi borta på middag med en dignande buffé. Mums!

Igår söndag hade vi "släktkalas". Lunch, fika med tårta och sen grillat. Gott. Idag både fm-fika, em-fika samt hamburgerlunch när vi var iväg. Hm, kanske inte så konstigt om vågen iaf inte rör sig neråt...!

Samtidigt kanske jag är för hård mot mig själv. Jag HAR faktiskt inte "moffat". Jag HAR valt bort feta såser. Det har serverats godis och chips och jag har på sin höjd provsmakat. Faktiskt. Och framför allt: Jag HAR faktiskt sprungit!!

I dessa kalas-tider kanske det får liv att vara så här? Eller? Får jag något resultat alls på detta sätt tro? Måste man ta fikabröd på ett kalas? Ska man smaka på det mesta? Eller skyller jag bara ifrån mig? Hur mycket är eg "artigt" att avvika?

75,4

Kram Mig

Hur kan hon vara så fet?

Döma andra. Det vill vi ju inte. Ändå gör vi väl det. Mer eller mindre. Men något jag har svårt för är att ondgöra sig kring hur fet någon är. "Huuur kan hon tillåta sig att blir så tjoooock?"

Det är inte så svårt. Nu har jag väl inte varit riktigt fet någon gång, men ändå varit på den vägen. Jag vet vart den vägen leder. Jag vet också hur synd man kan tycka om sig själv. Och hur självdestruktiv man kan bli. Och att choklad då faktiskt kan kännas värt att unna sig. Mycket choklad. Eller chips. När jag ändå håller på. Det är ju gott.

Och när man inte är nöjd med sig själv är det faktiskt skönare att gömma sig hemma. Mysa i soffan blir bästa aktiviteten. Det är inte så svårt.

Därför FÖRSÖKER jag iaf att inte döma rundare. Man vet inte hur det är förrän man varit där själv. Och det är inget roligt ställe att vara. Där mår man inte gott.

-Rå om er!

Kram Mig

Jag joggar inte!...?...

Jag och jogging har aaaaldrig gått bra ihop. Om det mot förmodan händer joggar jag lååångsamt. Jo, jag lovar. Det är bevisat. En gång i mellanstadiet såg jag nämligen till att klassen skulle delta i ett lopp. Jag samlade några och vi tränade ihop. Bra så långt. Jag tror att det var tre joggare som skulle representera klassen. Vi var fyra intresserade. Uttagning. Ja, ni förstår. Men det var kul att titta på också!

Senare har jag då och då blivit ivägsläpad (tack Ingela). Jo, jag har också joggat tjejmilen en gång i tiden. Det känns som mitt livs prestation. Och nu ska jag snart springa halvmilen på Diana-loppet här i stan. Jo, det är därför jag springer lite nu. För att överleva då. Inte någon annan orsak!

Och inte är det kul än tyvärr. Även om det gick bättre idag. Det går visst förhållandevis snabbt att ta sig upp från den koma-liknande form som jag var i. Jag har alltså nått någon form av resultat redan. Tjohoo!! Ingen koma här inte, bara halvkoma...

Men visst hoppas jag ändå. Kaaaanske hinner jag bli lite mer biten än så här. Kaaaaanske kommer jag att fortsätta jogga lite regelbundet. Vem vet? Den som lever får se!

Kram Mig

Semestermat

Mmm, nu har det blivit en del semestermat. Grillat och gott. Men jag HAR faktiskt ätit rejält med sallad till och undvikit feta såser. Och inte vin lika ofta. Känner mig lite nöjd med det. Men när det är varmt, som det faktiskt var igår, blir man ju också saltsugen. Så det blev chips. Inte massor och det VAR faktiskt den lättare varianten... Men jag vet, ska jag få bra resultat måste det till lite striktare mat just nu. Och mer motion.

Jag har inte motionerat på två dagar. Först bromsade mannen mig i förrgår: Du kommer att tröttna, du behöver inte springa varje dag. Klokt. Men igår var det för varmt. Idag lite trädgårdarbete, men det ger ju ingen kondis, så jag ska försöka ut idag... Rapport följer! ;-)

Vikt 75,4.

Kram Mig

Vardagsmotion... Blä...

Jo jag vet. Man ska tänka positivt. Då blir det roligare. Visualisera målet. Berömma sig själv. Det är sant och jag försöker verkligen göra det. Samtidigt är jag barnsligt förtjust i nyheter. Äälskar att hoppa på allt nytt och prova olika saker. Som när zumba kom till stan...

Hur ska min nyhetshets fungera ihop med vardagsmotion då? Det låter ju som samma sak. Läääänge. Men måste det vara så? Min vardagsmotion får nog lov att variera sig. Då når man väl ändå målet? Samtidigt som jag får må gott! ;-)

Kram Mig

Ps. Vikten då? Jo det var ju lite för bra igår. 74,6 idag. Ds.

Välja matfilosofi

Hm, det där att välja matfilosofi är ju inte helt enkelt. Jag har räknat points och det har gått bra en gång i tiden. Man kan räkna kalorier. Nu pratas det mycket GI. Jag har även provat LCHF och det kändes ganska bra. Och vitt mjöl och socker kan vara farligt för oss enligt en del. Vad som egentligen är bäst får väl forskningen visa i framtiden. Tills dess får man väl välja det man själv känner passar bäst. Hm, och välja själv: Jag har haft svårt att välja filosofi, så all mat funkar väl på någon metod, så då kan man lite gärna äta allt?..? Nja, DEN metoden fungerar ju lite sämre. Bevisligen. :-)

Hur ska jag då välja filosofi nu, denna gång? Jag tänkte nog äta av det mesta. Men inte massor. Och bara smaka av det allra sötaste och fetaste. Och fylla på med grönsaker. Och verkligen se till att motionen blir av. Inte helt olikt Viktvärktarna kanske? Typ att räkna kalorier men ändå inte räkna? Mm, så får det iaf bli.

Måste också avslöja att jag iaf inte verkar göra fel. Idag visade vågen 74,4! Jag förstår att skillnaden från i förrgår inte egentligen kan vara så stor. Men det är iaf åt rätt håll!!

Kram Mig

Vad är lagom?

Om jag ska börja gå ner i vikt, vill jag gärna börja rejält. Så att man märker resultat. Och blir motiverad av det. Samtidigt är det ju svårt att hålla en strikt diet. Och lätt att känna sig misslyckad om något litet brister. Det är väl egentligen både roligare och bättre att hitta en diet som håller i längden?

Just nu är det ju också semester-tider. Vi grillar och umgås. Kanske ett glas vin, eller två. Såser hör till, och min man gör supergod både aioli och bearnaisesås. Hur kan man avstå från det? Och är det socialt? Just nu försöker jag ta LITE av det. Istället för att "unna mig". Mycket.

Och så är det kalas. Igår var vi på ett födelsedagskalas med MYCKET olika godsaker. Hembakta och folk har ansträngt sig. Då vill man ju vara artig också. Förutom att det är gott. Men jag tog ganska lite. Istället för att unna mig, mycket.... Och sen sprang jag efteråt. På kvällen såg jag till att äta tzatsiki och bara SMAKA på bean; Känner mig nöjd!

Kram Mig

Att må gott - meningen med allt?

Att må gott, vad betyder det? Här tänkte jag skriva om vad det betyder för mig. Iaf när det gäller mat, vikt och kropp.

Var är jag just nu? Jag är pinsamt missnöjd med min vikt. Väger 76,1. Jag skäms verkligen för att säga det. Men det är ju svårt att låtsas som att jag väger något annat. Som 62... Fast det är det jag vill, ungefär. Och vem ska jag skylla på då att det avviker en smula? Ja, man (jag) blir ju besviken på sig själv. Hm.

Å andra sidan vill man ju känna att man duger som man är. Och att jag verkligen kan unna mig godsaker. Äta rejält och så. Det vill man ju också kunna. Och det är jag ganska duktig på. Men det ger effekter...

På den här bloggen tänkte jag iaf dela med mig av våndor, funderingar och förhoppningsvis glädjeämnen, på vägen mot mitt mål. Mitt mål att må gott. Att väga runt sissådär 62 (låter orimligt just nu, men...) och att vara liiiite mer tränad.

Häng med mig på resan!

Kram Mig